Och så kommer sommaren

Med sommaren kommer upp och ned gångarna, precis som under resten av året, bara mer tydligt. Det finns tid, som inte fanns förut och även om hon inte vill, även om hon verkligen försöker - att inte - så finns den där ändå. Och hon skriver hon, för att distansera och inte låta det komma för nära.
Kom, kom, men aldrig inpå.
Jag ser alla dessa glada, lyckliga människor överallt. Säg, var kommer de alla ifrån? Och jag vet att jag har varit likadan. Kanske är det just det som känns mest.
Det kanske är det som lyser igenom.

Och min tanke med den här sidan, försvann helt när jag lät tangenterna leva sitt eget liv. När bokstäverna fick virvla fritt och inte alls rätta sig efter min tilltänkta historia, min följetong, som jag inte riktigt kommit på än.
Istället blev det mer sanning än någonsin.